acoco

hej. nu är jag tillbaka till civilisationen. tillbaka till jag.
och jag kan inte förklara hur glad jag blev när jag såg oerhört fina kommentarer. alltså. okej, jo jag kan försöka.
jag blev varm i hela kroppen, det kändes som om att jag hade nyimplanterat botox för mitt leende var så brett. småskuddade i soffan och såg ut lite så i någon minut. smått grät. jag kanske låter som världens dummaste, men varenda litet ord får en sån stor betydelse, när något man skapar sveper ut ifrån det inre. ja, lite sådär. så,
tack. tack, tack ni vackra. 
åh. vill bara ge er en bamsekram. 
hehe. 

och, ja. mina tio dagar i norrland var, jag vet inte faktiskt, ingenting. alltid lika mysigt att träffa min pappa och så, men det andra är väl, ja, inte så lockande. att sitta 90% av 10 dagar inomhus i en stuga/villa där din telefon inte fungerar, och där internet inte heller är något stort alternativ så finns det bara en räddare i nöden. the telly. såklart. så ja, tio dagar med pappa, hundar och tvn. sen har man fördröjt tiden med massa tänkande, också. lite för mycket. och lite för mycket gottande i minnen som handlar om kyssar och mys. fast det är ju inget fel med det. jag menar, varför inte?
haha. och dääär kände jag mig inte lite pervopervi. men äsch. aja, och jag tror att jag har sett forgetting sarah marshall 5/6 gånger på en kort tid nu. (alltid lika bra, dock....)

men jag hoppas att ni iaf har haft det fint, och bra, trots det konstiga vädret (?!) och så.
pussar och kramar och hjärtan.