acoco

jag har så svårt att uttrycka mig här om allt. det är som om att orden, meninarna bara blir dagis. inget går ihop och jag försöker få det rätt. jag vill uttrycka de fina sakerna som jag upplever under dagen, som poppar upp i huvudet. men när jag ska skriva blir det inte bra. jag får inte fram de magiska orden. om ni förstår? jag vill att det ska flyta ihop, jag vill att man ska åh-a. men ja. jag är väl helt enkelt inte bra på att skriva för läsare. inte i skolan, inte här. när jag vet att det bara är jag, och ingen annan som läser, är det så lätt. jag tänker inte, det bara forsar ut ord.
en grej jag skulle vilja är att bara lägga ut  "dagboks-inlägg". för då behöver jag bara högerklicka-klistra in.
men det kan jag ju inte göra. för privat. för hej-nu-vet-ni-allt. och allt handlar ju nästan om det motsatta könet, och saker de gör. irriterande och fint. (fast det är det jag bara skulle vilja läsa om, iförsig) men det blir så utelämnande.
nu känns det som att det här är en fråga som kanske inte ni borde läsa. varför vill ni veta om dethär liksom?
hm. jag vet inte mycket nuförtiden. allt är bara blaj. jag kanske gör så ändå. högerklickar-klistra in. vem vet.
det här är kanske bara en grej för att jag vill känna mig speciell, som jag tycker att andra bra bloggerskor är.
då och då blir jag såhär, velande och eländig. vill bara kasta om hela bloggen till något annat. men.
jag vet ärligt talat inte. jag vet ingenting.
hejdå