Atlantico

nu ni. nu kommer ett skepp lastat med mycket kloka ord.
det är ord som är så sanna att jag skulle kunna visa det för en liten hydda-bo i amazonas och han skulle förmodligen bara nicka och ge en klapp på ryggen för hon formulerade sig så precis.
bara för att det är så självklart, men ändå så gör man det så krångligt för sig själv.
detta ska jag spara och läsa när jag känner lite som jag gör nu.
detta är hannah:



och här är hennes senaste inlägg:

Jo. Jag skulle bara vilja förklara en sak som jag tänkte på. Väldigt ofta, men framförallt på hösten så är så himla många väldigt nere för att de inte har någon pojk- eller flickvän.

Såklart det tillhör ungdomen att känna sig ensam ibland, men är det bara jag som tycker att vårt samhälle har börjat bli alldeles för fixerat vid att man ska ha en partner?

Alltså, hur många som helst som jag känner mår på ett eller annat sätt dåligt för att de inte har en pojk/flickvän eller inte har någon de kan mysa med.

Jag vet inte om det här är sant eller vart jag lärde mig det, men något har etsat sig fast i mitt huvud och det är att när man ständigt känner sig ensam bara för att man inte har någon kärlek så kommer man vara precis lika ensam när det väl kliver fram exmpelvis en söt pojke med ruffsigt hår och fina ögon i rampljuset som säger att ja, jag har liksom börjat gilla dig.

Då tror jag att man känner att åh fan vad underbart jag är kärkärkär och inte ensam och kall. Först. Men sedan blir man osäker på om han verkligen gillar en, om han är seriös, om vi ska fortsätta, plus tusen frågor till. Och det är för att man har gått från att känna sig liten och ensam till att tro att nu blir allt bra, jag har ju min pojkvän, jag är inte ensam, eller nu är allt bra vi kan vara små och ensamma tillsammans.

Men jag tror inte att det är så enkelt, för om inget annat i världen har fått en att känna sig modigare, snyggare, bättre, gladare, varför skulle en människa med samma förutsättningar som en själv göra det?

Alltså. Att vara kär är det bästa i hela jävla världen. Allt blir vackrare, absolut. Men (jag kan ha fel, det här är min erfarenhet) jag tror inte att man ska förvänta sig att bara för att man skaffar en pojkvän/flickvän kommer man inte känna sig ensam.

För ensamhet sitter inne i bröstet och i hjärtat och i hjärnan. Och det är en sån där jobbig sak som man måste jobba på helt själv. För att känna att nej, jag är inte ensam. Jag har ju mig själv. Vet ni hur användbart det är eller? Självklart behöver man umgänge, det är aldrig kul att vara utan kompisar, men man ska kunna vara själv, i sig själv. Själv av naturen. Känna att jag, jag finns här och jag har mig, sen kommer folk och går. Inte beroende av någon annan för att må bra. Inte beroende av kyssar eller fina lappar för att må bra. För de dyker upp som genom trolleri när man mår bra. Eftersom man vågar mycket mer.

(Sedan är inte det här en känsla som någonsin blir fulländad tror jag, alla känner sig ensamma ibland men jag tror att om man jobbar såhär med sig själv så behöver man inte känna så hela tiden, ensamheten ska inte styra ens liv).

Jag kysser mig själv innombords varje kväll innan läggdags. Och viskar, godnatt älskling, jag kommer alltid finnas för dig fastän du skelar med vänsterögat. Och jag svarar, tack finaste, du vet att jag älskar dig trots att du går utåt med fötterna och har snea fingrar. <3

godnatt!
 


Kommentarer
Postat av: Hannah M

Hahahaha. Vilken fin bild du har valt på mig :D:D:D:D jag ser ut som en liten apa i puffärmsklänning haha. <3

2009-11-12 @ 23:31:44
URL: http://cirkuspojken.blogspot.com
Postat av: Alicia

du är så sockersöt, sitter och funderar, på sommaren fint. vill tillbaka<3

2009-11-14 @ 10:17:40
URL: http://acoco.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0