acoco

åh. det var jättemysigt!
vi åt gifflar och drack ramlösa. favorit i repris.


av med skorna.

hon pluggade.

skulle beskriva denna bild.

hej.

skratt.



ingen hals.

jahaja. 

packa ihop och röra sig hem.
fin 50-tals klänning.

hejhej. nu är jag hemma. jag har nämligen varit hos mormor och ätit. ni vet. mycket mat. flygande jacob. och sen åt vi glass. efter det dansade vi till 80-tals musik. mormor, mormor. i sommar ska vi först till turkiet, och sedan till göteborg. det ska bli underbart.

jag önskar att det ska börja komma lite knoppar på träden.
och jag önskar att jag inte önskade så mycket.


fint från flickr.

bläddrade i den senaste rodeo-tidningen, stannade upp och gapade.
ser ni tatueringen?
åh.

nästa gång jag besöker videobutiken är det nog den här filmen jag kommer att tänka på.  
Eternal Sunshine of the spotless mind.
det är väl något med mystiken, drömmen, friheten, fundersamheten, kärleken och tryggheten som lockar en till att se denna film.

hm. trött. det är kill bill vol 1. ska ta och koka mitt te nu.
godnatt. love.

okej, jag är så trött så att jag håller på att dö. jävla läxor. skriv hit och dit. jag tycker inte om att sitta och skriva och att man sen ska visa och hålla på. åh, såhär skriver jag!! nä. det kan jag göra för mig själv. och jag har så ont i ögonen! shit. det brinner typ. aj. stressad. kul att man aldrig hinner göra klart något. åh. åh. åh. åhhhhh. jag dör.
aja.
idag såg jag ut lite sisåhärja med ögonskugga för en gång skull.






sen hade vi bild och då skulle vi till en utställning. tog färjan till djurgården!













men den utställningen var stängd så vi åkte till kulturhuset till Loretta Lux utställning. jag brukar aldrig gå på sånt, men det här var ju underbart. så himla vackra bilder, och allt är så sorgset och så ärligt. äe. gå dit. 5:e våningen!

hej.
det finns människor. människor som man bara vill äta upp. varför. för att.
de har ett hjärta av massa rött. massa rosor. massa glada saker. massa blommor. massa kärlek.
därför drömmer man sig bort.
du är. som mat för mig. behövs för att överleva.

vacker man som gör vacker musik. Andrew Bird.

Igår var nog en av de bästa kvällarna i mitt liv. Det hela var lite av en dröm för att kvällen var exakt så jag vill att min kväll ska se ut om ungefär två år. Man skulle kunna säga att vi fick en liten förhandsvisning igår kväll. Men såklart skulle jag glömma kameran precis den kvällen, åh... blir så sur. Aja, jag får försöka att beskriva det i ord så bra som jag kan.
Så, vi började kvällen hemma hos stina där vi käkade plättar med glass, grädde, farinsocker och sylt. Underbart gott må jag säga! Sakta men säkert började vi piffa upp oss samtidigt som vi lyssnade på go musik. Good to go. Runt halv nio-tiden kom vi fram till ett ställe på st.eriksgatan. Jag önskade verkligen att jag hade kameran där, för det var ett sånt fint ställe. Vi kom fram till att det var någon slags New York loft känsla i det hela, ungefär som familjen Humphreys place i Gossip Girl, fast i vit version. Ett stort rum i vitt kakel, högt i tak, stora fönster, ett litet kök i hörnet, små soffor, tända ljus i olika storlekar överallt och en parkbänk, böcker lite här och där. Toaletthörnan var i röd sammet och hade små teaterlampor kring en stor spegel. Jag var kär. Folk satt med ett glas vin och pilsner öl, småpratade och njöt av den mysiga stämningen. Musiken, som vi var där för, kunde inte vart bättre. Vanja, sbabes syster, öppnade kvällen med sina underbara låtar och sin vackra röst. Helt unplugged. Kvällen där bjöd på pauser och andra unika artister. Hur mysigt som helst.
Runt 12 hoppade vi in i en taxi och åkte till ngn raj-raj klubb på söder, lyckades komma in och fann oss själva dansandes i en kvav källare med rosa 3D-glajjor på. I taket hängde det små planeter och ljuset blev i regnbågar. Det var så sweet som det kunde bli. Snygga människor överallt, vi står där och garvar och dansar järnet liksom. AH
Sen stängde klubben och jag och sbabe förberedde oss för hemgång. När vi går där utanför viskar hon i mitt öra. "Det är en skitsnygg kille som spanar in mig". Jag kollar bak, och konstaterar lite förhastat att han är en peddobjörn. Ja, ni kanske fattar att jag var helt fel ute. Killen hade en Ian Curtis rock, var rakryggad, ganska lång, brunt hår, mockaskor, såg ut som Edward Cullen med rosa glajjor dessutom. Vi finner oss själva gå genom perrongen och ser killen och hans gäng gå på andra sidan. Efter rulltrappan vänder han sig om och frågar om vi har provat de ökända glajjorna, och vi svarar ja lite glatt. 5 min senare, går vi tsm med deras killgäng påväg mot en efterfest på hornstull. Då kände jag att detta var ju en dröm. Hur roliga var inte dessa killar liksom? Vi gick en sträcka, garvade och pratade. Sbabe höll sig till sin Edward och jag med en dude som hette Ariel. Vi sa sjöjungfrun, han skrattade. Iaf så kom vi till efterfesten och människor satt med vin och cider på golvet, spelade kort, åt mat, sov och lite allt möjligt. Underbart. Efter ett tag drog vi hem, och var hur lyckliga som helst. 
Nu ska jag äta mat. Hej