acoco

dags att rita. är lite smått känslosam. syster målar på en stor duk just nu. skissar rättare sagt.
hm. undrar vad jag håller på med dessa tider. yrar runt och pratar massa strunt. skriver massa strunt, här.
skit, som inte är ett dugg intressant. så jädra trist. men jag orkar inte komma med något annat.
det är tur att jag har underbara vänner och familj, som man kan prata med, men ändå inte prata med. jag pratar om något, men som egentligen har en annan innebörd, något under ytan. sen kan jag skriva om det här. bara lite smått. och rita, rita och höra ljuva toner och röster susa i mitt öra. seså. nu pratar mina ögon igen. bara fyllda av ett stort hav i vågor. kallt och blått. en liten båt seglar, kämpar, i motvind. vill tillbaka till hjärtat och värmen.
tillbaka till något den aldrig nått fram till förut.
tillbaka till bubblorna.
hejdå.



men vi satt i gräset. ja, i, gräset.



ella sötsocker.



skorna var av, punkt slut.



solen glänste rött.



parkenparkenparken.



vi drack te på sandys. kan vara den segaste personalen som jobbade. hallå, det är kö? förlåt, men sant.



fotade när hon berättade om något.



kubar.



sen stegrade hästen och polisen föll.
dröm



punkdrömmar på kajen.