jag sitter på ett stängsel. jag vill se dom där skyarna igen, jag vill försöka igen. den här gången kanske världen förstår oss. rockenroll blåa ögon.
jag drömmer om vatten, rosor och "det är så jag säger det".
illamåendet som strömmar någon minut när orden susar från "hjärtat" och av hela min energi från den lilla blåa pennan till min lite blekare underarm.
föralltid kär.
Kommentarer
Trackback
