jag kan inte sluta tänka.



mitt hår luktar rök och mina tår är borta för längesedan.
kroppen har inga ben och ögonlocken leker med tyngdkraften.
tankarna samlas i ett hål, för glömda för att tas upp, för att sedan krypa fram redan vid gryningen och posa fint på bordet när man vaknar. men ändå så är det så härligt att sitta här, på natten, och veta att allt blir bra om en liten stund. faktiskt. det brukar alltid bli det.

och nu pratar jag sannings-strunt och jag är trött. godnatt och sov gott. ointressant och dötråkig, fast ändå lite röd under naglarna. varm.

ja. hej.
 
bild från ffffound.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0